sara åkerblom

Haha lyckat --> Idag när jag var ute och sprang skulle jag springa en ny runda som mamma och pappa brukar springa. Pappa sa klart och tydligt att jag alltid skulle fortsätta på den vägen som gick åt höger, och det gjorde jag också. Efter ett tag kom jag in på en liten mindre väg som ledde in i en ko hage, "okej!?" tänkte jag och sen fortsatte jag. När den lilla vägen tog slut kom jag ut på en stor åker, och jag tyckte att det verkade ganska konstigt att man skulle behöva springa genom gräs som gick upp nästan till midjan så jag försökte ringa pappa, men inget svar. Jag fortsatte springa genom massa åkrar, jag visste ungefär åt vilket håll jag skulle, tills jag var helt vilse. Då kunde jag inte heller springa tillbaka. Så jag fortsatte springa, genom ännu högre gräs, mer åkrar och större skogar, hoppade över diken och hade ingen aning om vart jag var på väg. Det var inga hus i närheten heller, så jag kunde inte fråga någon var jag var. Efter mer än en timmes virrande såg jag till slut en bilväg, så jag sprang på den, först åt fel håll, men sedan började jag känna igen mig. Efter nästan en och en halv timme var jag tillbaka igen. Tumme upp!
Annars har jag inte gjort så mycket idag, det har varit ganska dåligt väder.

Jaja, det var min lyckade dag.. Hoppas jag inte har allt för mycket fästingar (!)
Kram